tisdag 28 september 2010

Intro-dag för nya aktiva i Djurens Rätt Stockholm!

Djuren behöver dig!

Därför anordnar vi i Djurens Rätts Stockholmsavdelning en introduktionsdag för alla som är intresserade av att hjälpa till att sprida djurrättsbudskapet. Under dagen kommer vi tillsammans prata om djurrätt, olika typer av aktivism och vad just du känner för att göra. Vi bjuder på vegansk mat och fika.

Djurens Rätt Stockholms verksamhet är helt beroende av ideella insatser. Alla kan göra något; hjälpa till med filmvisningar, infobord, matutdelningar och demonstrationer… eller varför inte tillverka plakat, banderoller, foldrar eller skriva till politiker, tidningar och företag? Vi arbetar också med olika kampanjer, som på sistone mot pälsfarmer.

Ta gärna med dig vänner som är intresserade! (Medlemskap är inget krav). Det här är ett perfekt tillfälle att få reda på mer om Djurens Rätt och bli peppad till att göra något för de mest utsatta i vårt samhälle – de andra djuren.


Datum

Söndagen den 10 oktober


Plats

Djurens Rätts kansli, Gamla Huddingevägen 437 i Älvsjö.

Om du åker kommunalt är det enklast att ta pendeltåget till Älvsjö station och där ta buss nr 161 mot Bagarmossen eller nr 163 mot Kärrtorp. Gå av vid Örby skola, gå tillbaka 100 m och du hittar oss till höger om livsmedelsaffären.


Program

kl

14.00 Presentation av vår verksamhet & introduktion till aktivism

14.45 Djurens situation

15.15 Diskussion

15.45 Höstplanering

16.00 Vegansk mat – gratis förstås

17.00 Gemensam flygbladsutdelning vid Älvsjö station (frivillig)



Anmälan

Senast torsdagen 7 oktober till stockholm@djurensratt.se (alt. 070 477 48 34)

Ange namn och om du tar med någon kompis. Uppge ev. allergier. Är det något du undrar är det också bara att höra av sig.



Välkommen!

onsdag 8 september 2010

Höstens planering

Under hösten kommer Djurens Rätt Stockholm hålla i föreläsningar, möten, flygbladsutdelningar, insändarverkstad och andra aktiviteter som rör arbetet för djuren! Här nedan finns en preliminär planering som du gärna får titta närmare på. Anmäl gärna ditt intresse redan nu så vet vi hur stort intresset är för de olika aktiviteterna.

Har du någon idé om någonting som du skulle vilja att Djurens Rätt Stockholm ska göra? Hör gärna av dig till oss med dina förslag så fixar vi något tillsammans! Det kan vara allt ifrån mindre träffar eller medlemsmöten till större projekt eller kampanjer. Kontakta oss på vår mail stockholm@djurensratt.se eller via vår Facebook-sida.


7 september – ”Föreläsning för veganer”
Föreläsning om vegansk näringslära på NBV, Bergsunds Strand 43, T-bana Hornstull. Start klockan 18:30. Veganskt fika finns från 18:00. Kvällen kommer att innehålla teoretisk information och praktiska tips om hur man som vegan kan säkerställa sitt intag av de olika näringsämnena enligt de svenska rekommendationerna. Föreläser gör Clarissa Lijander, legitimerad dietist från Göteborgs Universitet. Allting är förstås helt gratis. För frågor kontakta David på david.stenholtz@djurensratt.se.

3 oktober – medlemsmöte för nya aktiva
Har du funderat på att bli aktiv i Djurens Rätt men aldrig riktigt kommit till skott? Vill du veta mer om oss i Stockholmsavdelningen och vad vi sysslar med? Då är det här rätt tillfälle för dig! Vi bjuder på fika och berättar om vad vi har gjort tidigare och om vad vi planerar framöver. Mötet kommer att hållas på Djurens Rätts kansli i Älvsjö. Tid ej bestämt. Mer info kommer.

10 oktober – Film, mat och djurrätt = en toppensöndag!
I samband med Djurens Dag den 4 oktober myser vi ihop oss på Djurens Rätts kansli i Älvsjö, äter god mat (allting självklart veganskt) och ser på film med djurrättsanknytning. Alla är varmt välkomna, både nya och gamla aktiva! Tid ej bestämt. Mer info kommer.

2 november – Föreläsning om mat och miljö
Föreläsning om animaliekonsumtion kopplat till miljö i samarbete med SMMI – Svensk Mat- och Miljöinformation. Föreläsningen hålls kl 18:30 på NBV, Bergsunds Strand 43, T-bana Hornstull. Veganskt fika finns från 18:00. Mer info kommer. För frågor kontakta David på david.stenholtz@djurensratt.se

17 november – Insändarverkstad i samband med pälsfria fredagen
Att stå ute och demonstrera på vintern är kallt och resulterar i väldigt många frusna aktivister, därför bryter vi i år traditionen och kör istället för den vanliga manifestationen på insändarverkstad! Kom och klura, knåpa, skriv och protestera! Fokuset är päls men självklart kan man också skriva om annat. Vi förbereder med insändarförslag och skrivtips, och som alltid bjuder vi på veganskt fika. Plats: Djurens Rätts kansli i Älvsjö. Tid: Ej bestämt. Mer info kommer.

November/December – Flygbladsutdelning/ar om fiskar
Snart börjar det bli dags för uppstart av vår fiskkampanj för vilken vi under en period arbetat med förberedelser. Målet med kampanjen är att få människor att reflektera kring att fiskar precis som alla andra ryggradsdjur kan lida och känna smärta, men också att uppmärksamma fiskarnas lidande i fiskeindustrin. Kampanjen kommer att starta upp ordentligt i vår men vi hoppas på att kunna smygstarta redan i höst/vinter. Beroende på när vi får våra flygblad om fiskar klara, kommer vi under hösten/vintern att ha en eller flera massutdelningar i närheten av tunnelbanan, kanske i stressgången på Centralen. Mer info kommer.

söndag 15 augusti 2010

Bilder från årets prideparad


Sju bilder säger mer än ett blogginlägg... Nämen, årets Prideparad var makalöst kul och spexigt , precis som vanligt. Vi smyckade oss med djurmasker, klistermärken, tatueringar, glitter och ballonger!





Vi hade tre stycken banderoller: "Djurens Rätt" på regnbågsfärger, "Älska din nästa - Ät vegetariskt" och "Köttfri måndag".



"Kallar du dig själv djurvän? Äter du dina vänner?"


Två glada ankor.

Foto: Bild1 & 4 Emma Ekman, Bild 2, 3 och 5 Paulina Nordebrand, Bild 6 och 7 Nelson Haraldsen

lördag 14 augusti 2010

Dagens manifestation

Djurrättsalliansen håller tal

Det var en mycket peppande manifestation som ägde rum idag på Mynttorget. Först pratade Djurrättsalliansen och berättade mycket bra om arbetet med den här kampanjen som pågått i ett år ungefär. Socialdemokraten Jan-Emanuel Johansson kom sedan och citerade Astrid Lindgren genom att säga att de flesta inne på Rosenbad är "små lortar" som vet vad som borde göras, men som inte gör det.

Jan- Emanuel Johansson

Vår representant Linnea Eriksson var lysande
och pratade om att detta bara var en av de många segrar djurrättsrörelsen står inför. Helena Leander från Miljöpartiet var där också och hon lovade också ett förbud.

Linnea Eriksson

Sen presenterades tre gåvor som jordbruksminister Eskil Erlandsson ska få levererat till sig:
en dokumentförstörare för att förstöra djurskyddslagstiftningen eftersom han ändå inte verkar läsa den,

ett förstoringsglas för att kunna se vad det står i den om han mot förmodan inte skulle känna att han ville förstöra den

och en känga som skulle utdelas personligen...

Roligt att se så många människor där, hörde att det skulle varit ungefär 150 personer vilket är helt fantastiskt!

Presenter...

Den 4:e september anordnar Djurrättsalliansen en demonstration i Sölvesborg (där många av minkfarmarna ligger) och bussar bokade av Djurrättsalliansen kommer avgå ifrån Stockholm, Göteborg och Malmö för den som vill åka med på det.

Svt skriver lite om dagens manifestation här

Foto: Christina Forsberg

fredag 13 augusti 2010

Pälsmanifestation imorgon

Hej!

I samband med sin kampanj http://sveketmotminkarna.se så anordnar Djurrättsalliansen pälsmanifestationer på flera olika platser imorgon. I Stockholm är det Mynttorget kl 15.30 som gäller.

Djurens Rätt kommer att vara representerade med en talare från Stockholmsavdelningen
och avdelningen kommer att vara där för att visa för allmänhet och politiker att stödet för ett förbud av pälsfarmningen är stort, det är inte okej att utnyttja djur!

Ju fler vi blir desto bättre genomslagskraft, kom du också!

Foton: Djurrättsalliansen

onsdag 23 juni 2010

Allians för djuren

Hej hopp!

Kolla gärna in Djurens Rätts nystartade kampanj Allians för djuren (http://alliansfordjuren.se). Vi håller koll på och grillar politikerna och riksdagspartierna inför valet i september. Vi finns såklart även på Facebook (http://www.facebook.com/alliansfordjuren) och på Twitter (http://www.twitter.com/alliansfordjur). För aktivister finns det material att dela ut och protestlistor med krav som ska lämnas till jordbruksministern (detta kan man beställa från kampanjsidan). Man kan också rösta på Minkaelas egna parti i UR:s tävling Ditt parti (http://ur.se/dittparti/#/?parti=488).

Sprid sprid sprid!

Pepp & kärlek
/ Tove

onsdag 16 juni 2010

Djurrätt på Humanistbloggen

Idag skriver Daniel Dunér ett inlägghumanistbloggen om djurrätt - varför ska vi bry oss om en gris som skriker? Bakgrunden är att frågan ställdes i en diskussion som fördes i kommentarsektionen till ett annat inlägg på humanistbloggen. Daniel Dunér sitter i styrelsen för Djurens Rätt Stockholm och här är hans inlägg i sin helhet:

Djur är också (som) människor

När vi diskuterar hur djur bör behandlas så lyfts väldigt sällan enskilda djurs situationer och behov. För det mesta talas det om arter som ska skyddas eller så efterfrågas förändringar i djurindustrins rutiner. De gånger vi istället väljer att se djur som unika individer kan vi ofta upptäcka spännande och överraskande saker.

Nyligen diskuterades djurs värde i kommentarssektionen här på Humanistbloggen. Under diskussionen ställdes en intressant fråga, som handlade om en enskild individ:
"Varför ska jag bry mig det minsta om hur en gris skriker när den slaktas?"
För att kunna svara på frågan måste vi först svara på den mer allmänna frågan:
"Varför ska vi bry oss det minsta om hur någon skriker när den dödas?"
De flesta är överens om att vi bör bry oss om människor, så uppenbarligen har vi alla någon anledning att bry oss. Beroende på vilken grund vi har för att bry oss om människan, så blir svaret på gris-frågan olika.

Vi använder oss därför av detta tankeexperiment:
Vi antar att vi har en individ framför oss. Vi ska bedöma om vi ska bry oss om den eller inte. Det kan vara vem eller vad som helst, så som en människa, en gris, en rymdvarelse eller en tänkande maskin. Genom att utgå från en anledning att bry oss om andra, kan vi också få reda på om vi bör bry oss om den skrikande grisen.

Nedan följer en lista över olika anledningar att bry sig, som jag stött på i diskussioner genom åren. De olika punkterna är fristående från varandra så det går bra att hoppa i texten.


En svensk gris.• Vi bör bry oss om individer som kan uppleva lidande, som smärta eller ångest.
Konsekvens: Vi bör bry oss om människor. Vi bör även bry oss om andra varelser som kan uppleva till exempel smärta. Vetenskapliga studier har visat att de flesta ryggradsdjur har den förmågan. Grisar hör definitivt dit. Även fiskar har visats ha förmåga att uppleva både smärta och stress ¹. Jag tror även bläckfiskar och humrar har bevisats uppleva smärta. Med största sannolikhet har även fler djur den förmågan.
Slutsats: Vi bör bry oss om den skrikande grisen, då den kan uppleva smärta och lidande.

• Om en individ kan uppleva glädje, lycka eller njutning bör vi bry oss.
Konsekvens: Vi bör bry oss om både människor och djur. Vem som helst som lekt med en hund vet hur glada och uppspelta de kan bli. De flesta som klappat ett djur vet nog hur de njuter av det.
Slutsats: Vi bör bry oss om den skrikande grisen, då den har förmågan att njuta.

• Vi bör bry oss om individer som är tillräckligt intelligenta.
Konsekvens: Beroende på var vi drar intelligens-gränsen får vi olika resultat. Något är dock solklart: intelligens-spridningen människor emellan är enorm. Från barn och förståndshandikappade till genier. Samma sak gäller för olika djur. De smartaste djuren är intelligentare än de minst intelligenta människorna.

Oavsett var vi drar minimum-intelligens-gränsen kommer vissa människor utestängas eller så kommer vissa djur inkluderas.

Det finns många exempel på varierande intelligens hos djur. Bin kan räkna till fyra (men inte fem)². Vissa fiskar förstår att “om A>B och B>C så är A>C”¹. Sedan är det en glidande skala hela vägen upp till primater, som kan lösa många komplicerade problem.

Det finns ingen IQ-skala för olika arter så istället kan man jämföra olika förmågor. Till exempel har många djur förmågan att “tänka sig fram till lösningar”, inklusive till problem som ligger utanför ett barns förmåga att lösa ³.
Slutsats: Om vi bör bry oss om alla människor bör vi även bry oss om många djur. Om vi inte bör bry oss om några djur, bör vi inte heller bry oss om vissa människor. Eftersom grisar räknas som högintelligenta djur är chansen god att vi ska bry oss om grisen.

• Vi bör bry oss om individer som ingår i ett socialt sammanhang.
Konsekvens: Vi bör bry oss om de flesta människor och (åtminstone) sociala djur/flockdjur. Forskning har visat att får kan komma ihåg ansikten på vänner i minst två år och reagerar känslomässigt när de återser dem ⁴. Vi bör dock inte bry oss om till exempel eremiter eller människor som saknar ett socialt sammanhang.
Slutsats: Eftersom grisar är sociala flockdjur bör vi bry oss om den skrikande grisen.

Grisar är sociala djur, som lever tillsammans i grupper och flockar.

• Vi bör bry oss om individer som är medvetna om sin egen existens.
Konsekvens: Vi kan inte säkert veta hur djur tänker kring sin egen existens. Vi vet dock inte heller hur barn, (vissa) förståndshandikappade och språklösa tänker kring sin existens. Vissa djur kan dock känna igen sig själva i en spegel, vilket är ett sätt man försökt mäta självmedvetenhet på ⁵.
Slutsats: Om vi inte bryr oss om grisen har vi heller ingen anledning att bry oss om ovannämnda människor. Om vi bryr oss om människorna bör vi även bry oss om grisen.

• Om vi inte brukar bry oss om en individ, ska vi inte göra det nu heller.
Konsekvens: Om vi brukar göra på ett visst sätt, så ska vi fortsätta göra så. Om vi gjorde på ett visst sätt förr bör vi återgå till att göra så. Exempelvis skulle det då vara eftersträvansvärt med kvinnoförtryck, krig, religion och slaveri.
Slutsats: Vi bör inte börja bry oss om grisen, men vi bör inte heller försöka förändra något annat.

• Om Gud har sagt att vi ska bry oss, ska vi bry oss.
Konsekvens: Eftersom Gud nog inte finns, så är det problematiskt. Det innebär att bestämma andras öden, baserat på antaganden som med största sannolikhet inte är sanna. Att blint förlita sig på auktoriteter är problematiskt. När det rör sig om påhittade auktoriteter är det katastrof.
Slutsats: Genom att hänvisa till godtyckligt påhittade regler kan man motivera vad som helst. Till exempel att vi ska bry oss om grisen, eller att vi inte ska bry oss om grisen. Välj själv.

• Vi bör bry oss om individer som kan använda verktyg.
Konsekvens: Det finns fiskar som använder växtblad som verktyg, för att transportera sina ägg ¹. Det finns många exempel på fåglar som använder verktyg. Till exempel finns det darwinfinkar som använder kaktustaggar (som de omformar) för att peta fram insekter ⁶. Vi behöver dock inte bry oss om små barn, som ännu inte börjat använda verktyg. Vi behöver inte heller bry oss om förlamade personer som inte kan använda verktyg.
Slutsats: Vi ska inte bry oss om grisen (tror jag), men däremot om vissa fiskar, fåglar och apor (antagligen fler). Vi ska bry oss om de flesta människor, men inte små barn och totalförlamade personer.

Fiskar kan känna smärta, uppleva stress, resonera, lära av varandra och använda verktyg.

• Vi bör bry oss om individer som har en kultur.

Konsekvens: Att en grupp har en kultur innebär att det finns beteenden eller kunskaper som går i arv. Men istället för att arvet är genetiskt, så sker det genom att individer lär av varandra. Människor är extremt duktiga på kultur. Forskning har dock visat att många andra djur har kulturer. Ett exempel är en grupp fiskar som lärt sig att bita av taggar från havsborrar för att kunna äta dem ¹. (Det finns även fiskar som lärt sig höra skillnad på olika musikstilar, om vi pratar mänsklig kultur ¹). Intelligentare djur har naturligtvis mer komplicerade kulturer.
Slutsats: Vi ska bry oss om grisen, eftersom vi ska bry oss om djur med kulturella förmågor.

• Om en individ är en människa bör vi bry oss.

Konsekvens: Vi bör bry oss om människor, men inga andra, eftersom de har “fel” DNA. Exempel på konsekvenser:
  1. Om vi träffar en högteknologisk art (till exempel från rymden eller havsbottnen) så bör vi inte bry oss om dem. Det är då inget problem att döda och tortera dem, om vi kan tjäna på det. Detta oavsett om de fungerar precis som vi: om de tänker som vi, känner smärta som vi, njuter som vi. Inget sådant spelar roll, eftersom de tillhör fel art.
  2. Eftersom det visat sig att vissa människor har neandertalar-DNA men inte andra, är det inte självklart att den ena gruppen bör bry sig om den andra. Om vissa ras-DNA-skillnader visar sig vara “tillräckliga”, blir det helt plötsligt rätt med rasism.
  3. Om mänskligheten, eller en grupp av mänskligheten, genomgår evolution och blir en annan art bör vi inte bry oss om denna nya art. Dessa kan då användas som slavkraft eller mat av de "riktiga" människorna.
Slutsats:Vi bör inte bry oss om grisen, men inte heller om andra som råkar ha för annorlunda DNA.

Inte mänsklig - inget värde?

• Vi bör bry oss om individer som vi kan nå en moralisk överenskommelse med.
Konsekvens: Eftersom det finns många möjliga tolkningar av överenskommelse-baserad moral finns det inget enkelt svar. Det går att bygga outtalade överenskommelser med de flesta sociala djur. Exempelvis katter är ganska våldsamma djur, men om du blir vän med en katt så kommer den inte medvetet skada dig. (Sannolikt sett, precis som med människor; inga garantier). Om outtalade överenskommelser inte räcker, så kan vi inte heller nå moraliska överenskommelser med barn och vissa förståndshandikappade. Vi kan inte heller nå överenskommelser med personer/grupper som hatar oss eller inte är intresserade av att komma överens med oss.
Slutsats: Om outtalade överenskommelser räcker så ska vi bry oss om den skrikande grisen, eftersom grisar är sociala djur. I annat fall kan vi antagligen strunta i grisen, men då bör vi inte heller bry oss om individer eller grupper som inte kan eller vill kommunicera verbalt med oss.

• Vi bör bry oss om individer som har planer för framtiden.
Konsekvens: Huruvida djur har framtidsförhoppningar är väldigt svårt att mäta. Det finns åtminstone dokumenterade exempel på fåglar och primater som planerar ⁷ ⁸. Ett av dessa exempel är en schimpans som högg loss, samlade och gömde stenar, för att använda som framtida ammunition mot zoobesökare. Vi bör därför bry oss om dessa djur. Människor utvecklar en förståelse för framtiden kring två års ålder och en förmåga att planera när de är fyra till fem år ⁸. Innan dess behöver vi inte bry oss om dem.
Slutsats: Då det inte verkar finnas några studier om grisars förmåga att planera vet vi inte om vi bör bry oss om grisen. Dock behöver vi inte bry oss om små barn.

För mig som humanist
Det är nu tre år sedan jag systematiskt tänkte igenom varför jag bara brydde mig om just människor. Jag lyckades då inte hitta någon rationell anledning till att göra en strikt uppdelning mellan människa och djur.

Jag kom fram till att om jag skulle fortsätta att döda djur, så hade jag ingen egentlig anledning att fortsätta bry mig om vissa människor. Det kändes inte som ett trevligt alternativ, eftersom jag alltid passionerat brytt mig om andra människors rätt till liv.

Jag har sedan dess valt att bli vegan, vilket innebär att jag inte använder djur som produkter eller produktionsmedel. I Sverige dödas 16-17 miljoner ryggradsdjur varje dag⁹, vilket blir ungefär två djur per person och dag. Genom mina vardagliga val kan jag varje dag rädda två unika individer från att dö. Det är stort!

Daniel Dunér
Humanist och djurrättsförespråkare

Källförteckning
  1. Sammanfattande rapport om fiskar från Djurens Rätt. Vidare referenser till specifika forskningsresultat finns i rapporten.
  2. Forskning om bin genomförd i Lund, sammanfattad på forskning.se
  3. Kort Wikipediaartikel om djurs problemlösningsförmågor, som hänvisar vidare till forskningsrapporter.
  4. Forskning av bland annat Keith Kendrick
  5. En slarvig Wikipediaartikel om spegeltestet. Den hänvisar dock till riktig forskning.
  6. Sammanfattande hemsida om djurs förmågor, som i sin tur hänvisar till forskningsrapporter.
  7. Sammanfattning av rapport om kråkfåglars förmåga att planera.
  8. Artikel i Sydsvenskan om schimpansen Santino. Den vetenskapliga publikationen gjordes i tidskriften Current Biology.
  9. Djurens Rätts faktabas. Innehåller siffror på hur många djur som dödas i Sverige varje år.

torsdag 3 juni 2010

Alex på vägen till vegoland

VEGOVISION
mässan i Umeå 22 maj 2010

Genom tunnelbanefönstren vinkar Gamla Stan i Stockholm hejdå med sin vackra kvällssol. Jag har just lämnat jobbet där en var dag får höra att veganer käkar sandsoppa, gräsglass och sojaöl. Att jag "nog är så sur bara för att jag käkar så himla mycket tofu". Haha. Men det är inte vad mitt inlägg kommer att handla om!

Kvällssolen är fin, och pirret börjar växa. Jag ska åka upp till Umeå med tåg inatt och där ska jag volontära på Vegovision! Ett underbart tillfälle att åter igen bli inspirerad och peppad till den livsstil jag vill leva, knyta kontakter, lära mig mer om djurens tillvaro och, sist men inte minst, sprida det enkla och kärleksfulla budskapet att bry sig om andra varelser - genom god mat!

Innan jag stänger ute kvällssolen med persiennerna och somnar på tåget så lyser röda husfasader, ljusblått vatten, en varm gulrosa himmel genom fönstret. Vad jag älskar den här planeten... skål!"

Vegovision låg i lokalerna på Nolia, en konferens- och mässbyggnad i Umeås utkant. Det var luftiga och fräscha utrymmen där massor av bord ställts upp.

Här fanns massor att provsmaka och kika på och det fanns även några bord där man kunde köpa med sig de intressanta produkterna hem. Vissa företag hade själva dykt upp för att representera sig och en hel del företag hade skickat produkter som volontärerna bakom Vegovision tagit emot för att proffsigt visa upp vid de olika borden.

Själv stod jag vid ett bord som ICA Ålidhem sponsrat med en drös slumpmässigt valda produkter ur deras godis- frukost- och halvfabrikatssortiment! De ville med sitt bord visa att de har en hel del produkter som är veganska! Bland dessa fanns det fryst Tzay. En asiatisk produkt från Ridderheims.

Tzay är gjort av sojaprotein, potatis och majs - liggandes i en marinad av bl.a. ingefära och chili. Bitarna kan till konsistensen och färgen beskrivas som något "kycklingbit"-liknande.

Min uppgift var i alla fall att skära upp Tzayen i mindre bitar, steka dem i olja och servera dem till besökarna framför mitt bord med provsmakspinnar (tandpetare). Jag överdriver inte när jag säger att folk stod kvar extra länge eller kom tillbaka och småpratade när jag gång på gång stekte nytt. Det var verkligen populärt och många kläckte ur sig att man nog skulle ta och försöka lura i en och annan köttätare de här veganska gobitarna!

På andra bord fanns det ännu mer gott att smaka på, till exempel:
Dessertkex med olika veganska mjuk- och hårdostar, hallon med grädde (vegansk), olika sorters smaksatt tofu, Sojakorvar, hampa-"skinka"-pålägg, olika sorters stekt "sojakött" chips och snacks - mycket som en kanske fått syn på hos bl.a. Goodstore. Vilken lyx att få chans att smaka på allt detta!


Mina nya favoriter blev nog de här morots-, rödbets- och palsternackschipsen. De var så himla goda och sånt härligt alternativ till samma gamla potatischips. Tyvärr fanns de inte att köpa med sig hem så jag hoppas verkligen att affärer runtom i Sverige kan börja importera dessa - det tänker jag i alla fall pusha på!

Ekolådan bjöd på äpplen och värvade abonnenter till deras smarta koncept - att få ekologiska råvaror levererade till hemmet!

Om en, trots alla smakprover som lockade, ändå blev hungrig fanns det även på olika bord försäljning av falafeltallrikar, glass med strössel och en lunch från Umeå Folkkök. Tyvärr hann jag inte smaka glassen men folkkökets lunchtallrik var jättegod, på den fick man bl.a. potatis- och quinoasallad och Tzay på spett!

Umeå folkkök är en ideell vegansk restaurang hos vilka man kan köpa billig, välsmakande lunch på söndagar. Varje år går pengarna till någon form av välgörenhet.


Förutom matborden fanns även en grupp veganska föräldrar, som sålde böcker och höll en föreläsning.

Serietecknaren Josefine Jönsson ställde vid ett bord ut teckningar om allvarliga tankar med ett humoristiskt förlöjligande, lite förlösande sätt.

Den klottriga stilen förstärkte texterna och uttrycket. Det var inte några tillsnitsade budskap i designade broschyrer för att försöka marknadsföra veganism eller rättvisetänkade, utan vad jag förstod efter att ha intervjuat Josefine en stund hade teckningarna varit enkla utlopp för den frustration man kan känna när man är "den enda" som fattat greppet om hur djurindustrin ligger till. Små arga teckningar med roliga kommentarer och svar på tal såldes även som vykort. De kändes verkligen personliga och jag gillade dem starkt!

Djurens rätt fanns förstås på plats med ett eget bord och delade ut information och ballonger. Det var gratis för Djurens Rätts medlemmar att gå in på mässan men icke-medlemmar kunde få tillbaka inträdeskostnaden (på 40 kr) om de gick med efter att de kommit in. Här kunde folk även anmäla sig som djurfadder och få en jättefin premie direkt! Det fanns väskor, t-shirts och böcker att välja bland - även till försäljning.

Djurrättsalliansen höll i en föreläsning och vid deras bord fanns bl.a. deras informativa flyers att plocka med.

En man från ett buddistiskt sällskap i Umeå berättade och visade hur man gör sin egen tofu.

Mässan erbjöd en rad föreläsningar under dagen, t.ex. om veganföräldrar, näringslära, "Umeå veganblogg" (en blogg om hur det är att vara vegan i Umeå och vilka uteställen och caféer som är veganvänliga) m.m.

Jag hann tyvärr inte se alla dessa, men efter att jag plockat med mig min lunch hann jag smita in under Lena Lindströms föreläsning om djurindustrin. Hen var mitt i en beskrivning av kornas liv i mjölkindustrin och berättade t.ex. om hur befruktning (våldtäkt) av korna går till och kunde visa putsade annonser från branschtidningar. Föreläsningen var väldigt informativ och väl förberedd, även om tekniken strulade lite grann fick vi se massor av fotografier som hen själv tagit där djuren levde. Lena berättade även om kycklingar och lite kort om grisar (eftersom djurrättsalliansen sedan skulle ha en utförligare redovisning).


En bit utanför föreläsningssalen stod den omtalade utställningen "Walls of glass" upphängd. Det var starka fotografier på individers ögon, rädsla bakom galler och, just det, blod. Samtidigt som bilderna var hemska som platserna de avbildade, var de väldigt vackra och den proffsiga kompositionen gjorde att motiven i bilderna kändes än mer påträngande och verkliga.

Jag diskuterade bilderna med en annan volontär som berättade att hen går en restaurangutbildning och att när de åkte på studiebesök skulle folk skriva upp sig på listor om vad som önskades äta till lunch den dagen. Hen berättade att besök på slakterier hade varit obligatoriskt under utbildningen och under de dagarna hade matlistorna fyllts med fler och fler som ville äta vegetariskt.

Jag blev verkligen imponerad av alla intryck och allt engagemang som levde kring eventet. Stort tack till Malte Lindstam och alla de andra volontärerna!


Vegovision hade hundratals besökare under dagen, i alla (verkligen alla!) olika åldrar och det blev en lyckad dag. En så stor samling inspiration och kärleksfulla, tänkande människor fick mig återigen att känna att vi som bryr oss om djuren kan påverka andra genom att fortsätta i de spår vi börjat köra och fortsätta sprida information! Sist men inte minst ska vi vara stolta för hur långt vi faktiskt kommit med oss själva!

Det finns stora chanser att detta kan bli ett årligt event och det föreslogs att det borde arbetas fram en mall så att det ska bli lätt för folk i andra städer att dra igång sina egna vegomässor!

Alexandra Campbell Marshall

tisdag 18 maj 2010

Namninsamling mot päls utanför Skansen

Nu på lördag (22 maj) kommer vi ha en namninsamling mot päls utanför Skansen. Vi kommer samlas klockan 12 utanför Skansens huvudentré.

Om du vill vara med och hjälpa till är du fantastiskt välkommen. Alla är varmt välkomna, oavsett förkunskaper eller vana. Vi hjälps alla åt för att hjälpa djuren och varandra!

Om du tänker komma får du gärna kontakta oss på stockholm@djurensratt.se och ge oss ditt telefonnummer, så vi kan hitta varandra på plats och hålla dig uppdaterad!

Namninsamlingen är en del av slutspurten för Djurens Rätts stora pälskampanj. Målet är att samla in 100.000 underskrifter mot pälsfarmningen i Sverige. Om vi alla hjälps åt kan vi göra det till en valfråga och äntligen ett stopp för detta djurplågeri!

Om du vill skriva på listan eller veta mer om pälskampanjen gå in på: http://www.djurensratt.se/forbjudpalsfarmning

måndag 17 maj 2010

Djurens Rätts riksstämma

Nu i helgen hade Djurens Rätt sin stora riksstämma i Karlstad.

Vi i stockholmsavdelningen var på plats med ett dussin entusiastiska representanter. Vi var där för att diskutera och rösta på nya förslag, gå på spännande föreläsningar och (inte minst) knyta nya kontakter med aktiva från hela landet.

Från stämman har vi med oss tre extra spännande nyheter.

Den första stora nyheten är att vi fick en makalös ny förbundsordförande, Camilla Björkbom, som kommer leda hela Djurens Rätt de kommande åren!

Camilla Björkbom, Djurens Rätts förbundsordförande

Vår andra nyhet är att vi fick en mycket värdig vinnare av årets Guldråtta, som är Djurens Rätts prestigefyllda pris för exceptionella insatser för djuren. Årets självklara vinnare var Djurrättsalliansen som verkligen gjort sig förtjänta av priset, genom sitt arbete med ett liv som gris


Den tredje nyheten
gäller ett förslag som stockholmsavdelningen hade med sig till stämman. Vår idé var att lokalorganisationer ska kunna få hjälp att starta butiker eller caféer, något som tidigare fanns lite överallt. Både Djurens Rätts styrelse och stämman var (härligt nog) positiva till idén!

Under året kommer det att tas fram ett konkret förslag som ska presenteras på nästa riksstämma. En butik kommer sedan startas någonstans i landet som ett pilotprojekt. Om det går bra kommer vi kanske få många Djurens Rätt-butiker runt om i hela landet!

Med lite tur kanske vi kan få ett äkta djurrättsligt café i Stockholm om några år. En mötesplats för alla som bryr sig om djurens situation. En plats där allt fika alltid är helt veganskt. En plats där man kan få tag på allt det senaste som foldrar, tröjor, böcker och pins. Vi ses där någon gång i framtiden!

Nu efter riksstämman börjar på allvar vårt nya verksamhetsår. Vi kommer ha möten, samla namnunderskrifter, hålla i föreläsningar och mycket annat! Vill du vara med och hjälpa djuren kan du alltid kontakta oss på stockholm@djurensratt.se

måndag 29 mars 2010

Våffelutdelning

Hej alla vårglada

I lördags hade vi en våffelutdelning på Sergels torg. Och oj vad mycket folk det kom! Både nya aktiva med sprudlande engagemang och metervis med kö av människor som ville få sig en vegovåffla och ett recept. Vi delade ut glad grön påsk-recepten och samlade in namnunderskrifter på namnlistan för ett förbud av Sveriges pälsfarmer.

När smeten var slut kunde vi konstatera att det blivit en väldigt lyckad dag. Några tips till nästa gång är att köra på vispbar grädde från början (Sojatoo vad är det med era förpackningar egentligen?) och ta med diskmedel att skura av borden med efteråt. Och såklart att göra mera smet till alla behövande! :)

lördag 20 mars 2010

Del ett i fiskkampanjen: Check!

Idag samlades vi på Djurens Rätts kansli för att hålla möte och göra plakat till fiskkampanjen, och gjorde också så. På mötet diskuterades det praktiska detaljer, och sedan gjorde vi 7 stycken plakat, inplastade och fina.

Hör mer om detta senare!

torsdag 18 mars 2010

Föreläsning om fiskar och fiskindustrin

Igår var det dags för vår föreläsning om fiskar och fiskindustrin, vilken ingår i vårens föreläsningserie. Lena Lindström, etolog, djurrättsaktivist och tidigare anställd på Djurens Rätt, kom och berättade för oss om fiskar och situationen för fiskarna som fiskas ur havet eller odlas för att bli mat, för de som säljs som akvariefiskar och för de som fiskas upp för ”nöjes” skull. Det blev några mycket lärorika timmar och jag tror inte att jag var ensam om att få ett flertal aha-upplevelser. I det här inlägget tänkte jag berätta lite om vad föreläsningen lärde oss om fiskar och hur de fungerar.

Lena började med att berätta att det i världen finns omkring 20-30 000 fiskarter och att man när man pratar om fiskar ska vara medveten om att olika fiskarter biologiskt kan skilja sig väldigt mycket från varandra. En fiskart kan vara lik en annan lika lite som en näbbmus är lik en elefant. Det är lätt hänt att man pratar om fiskar som en enda typ av djur så därför kan detta vara bra att ha i tankarna.

Till skillnad från många andra djur är det få människor som reagerar när en fisk behandlas illa. De flesta tvekar inte att ta med sina barn på en fiskeutflykt, men ingen skulle komma på tanken att fånga ekorrar på samma sätt, även om lidandet för djuret är detsamma. Lena förklarar att mänsklighetens brist på empati för fisken enligt forskning tros härstamma ur att fiskar saknar de anletsdrag och det utseende som vi känner igen. Vår empati finns för att vi ska kunna skydda våra spädbarn, och därför känner de flesta av oss lättare för ”gulliga” djur som sälar än vad vi gör för fiskar. (Detta förhållande kan man förstås ändra på med lite fakta, vilket jag återkommer till strax!)
Många brukar föreslå att en orsak till att människor inte bryr sig om fiskar är för att de inte skriker/ger ifrån sig några ljud. Men Lena berättar att fiskar visst kommunicerar med ljud, men att de gör det i vattnet och att vi därför inte kan höra dem.

Varför ska vi bry oss om fiskarna då? Jo, det är bevisat att fiskar precis som däggdjur (däribland människor), fåglar och andra djur kan känna smärta. Fiskar uppfyller de i forskarvärlden erkända sju kraven för att man ska kunna känna smärta (Centralt nervsystem, nerver som registrerar smärta (nociceptorer), kopplingar mellan centralt nervsystem och noceptorer, receptorer för opidoider (smärtstillande), undvikande av smärtsamma stimuli, beteendet påverkas av smärta, beteendet vid smärta påverkas av smärtlindring). Forskaren Lynne Snodden har genom sin forskning på regnbågsöring betytt mycket för kunskaperna om fiskars smärtuppfattning (tråkigt nog skedde detta genom plågsamma djurförsök, själv kan jag inte låta bli att undra hur det går ihop?). Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten erkände år 2009 att fiskar känner smärta i följande uttalande:

”The balance of evidence indicates that some fish species have the capacity to experience pain”.

Lena tar vidare upp flera exempel som visar på att många fiskar har långt mer större förmåga att minnas, samspela socialt med andra fiskar och tänka logiskt än hur den allmänna diskursen brukar låta (och, det måste jag erkänna, vad jag själv trott). Bland annat så berättade hon om relationen mellan putsarfiskar och deras ”kunder”. Putsarfiskar är mindre fiskar som livnär sig på att simma in i, och rengöra större rovfiskars munhålor. Rovfiskarna känner mer på att låta putsarfiskarna hålla dem rena, än på att äta dem, så därför låter de putsarfiskarna vara.
Förhållandet mellan putsarfiskar och rovfiskar bygger på ett mycket avancerat system. Putsarfiskarna håller till på olika stationer vilka besöks av rovfiskarna. Många av putsarfiskarna har stammisar, medan andra rovfiskar växlar mellan olika putsare. Forskning har visat att putsarfiskarna behandlar sina stammisar sämre än de som är tillfälliga eller nya. Kommer det en ny rovfisk är det viktigt att sköta sig, medan man kan passa på att ta en extra munsbit, av det i munnen som är rent och fint, om det är en gammal ”kund”. Man har också visat på att putsarfiskarna ibland förstör för varandra genom att simma till någon annans station och behandla en rovfisk dåligt, allt för att själv få fler rovfiskar till sig själv.

Det är på ett sätt skrämmande att få klart för sig hur lite man har vetat om fiskar, men samtidigt väldigt roligt att få lära sig mer om dessa (tycker jag plötsligt) spännande djur. Men oavsett hur ”smart” ett djur är, är det förstås förmågan att lida som faktiskt räknas. Nu känner jag mig full med argument och redo att möta alla som har föreställningen att fiskar och grönsaker, det är ju typ samma sak.


Länktips om man vill veta mer:

Djurens Rätts rapport om fiskar och fiskindustrin; ”Under ytan”. (Scrolla ned en bit på sidan)


En kul sida där man kan se filmer på akvariefiskar som tränats till att göra olika tricks. Fiskarna har tränats med positiv förstärkning i form av godsaker.

PETA:s kampanj Sea Kittens.


/ Tove

söndag 28 februari 2010

Nytt år nya tag

Hej djurvänner i Stockholmstrakten och utomstädes! Det har varit lite tomt i bloggen här ett tag men det är bara för att vi har pysslat med annat. Vad har vi gjort då?

* Deltagit på Djurrättsalliansens årliga Vegomässa den 5:e december

* Påbörjat en föreläsningsserie om djurrätt! Föreläsningen pågår fortfarande och hålls i NBV's lokaler i Hornstull

* Haft årsmöte och valt en ny styrelse, 9 personer sitter nu i styrelsen och Stella Nordqvist är ordförande

VEGOMÄSSAN

Som föregående år så var vi såklart med på Vegomässan, det är ett tillfälle som är dumt att missa som djurrättsorganisation! Temat var magisk jul och det var många fina pyntade bord och bland dem vårt eget med lussebullar och fruktsallad. Vi sålde tröjor, pins och böcker samt samlade in namnunderskrifter för bland annat en nedläggning av Sveriges pälsfarmer.

FÖRELÄSNINGSSERIE

Det första föredraget hölls av Per-Anders Svärd den 21 januari och handlade om framtidsvisioner för djurrättsrörelsen och var mycket peppande. Föredragen hålls en gång i veckan på NBV's lokaler vid Hornstull.

Hela schemat ser ut såhär:

Alla föreläsningar äger rum mellan kl 18.00 - 21.00
To 21 jan: Framtidsvisioner för djurrättsrörelsen - Per-Anders Svärd (max 100 pers)
To 28 jan: Kristendom som grund för djurrätt - Martin Smedjeback (max 30 pers)
To 4 feb: Utilitarism som grund för djurrätt - Pernilla Nordström (max 100 pers)
To 11 feb: Djuren i livsmedelsindustrin - Linda Björklund (max 30 pers)
Ons 17 feb: Djurrättsrörelsen i medierna - Lise-Lott Alsenius (max 100 pers)
Ons 24 feb: Djurrätts- och djurskyddslagstiftning - Eva Frejadotter Diesen (max 100 pers)
Ons 3 mars: Buddhism som grund för djurrätt - David Stenholtz och Anders Öckerman (max 100 pers)
Ons 10 mars: Alternativ till djurförsök - Cecilia Clemedson (max 100 pers)
Ons 17 mars: Fiskar och fiskindustrin - Lena Lindström (max 100 pers)
Ons 24 mars: Rättighetsetik som grund för djurrätt - Pernilla Nordström (max 30 pers)
Ons 31 mars: Djurrättsrörelsens historia - Birgitta Carlsson (max 30 pers)
Ons 7 april: Aktivisst!/Internetaktivism - Tina Hogevik och Benny Andersson (max 30 pers)
To 15 april: Vegansk näringslära på vetenskaplig grund - Åsa Strindlund (max 30 pers)
To 22 april: Förbundsstyrelsens arbete, mål och visioner - Leo Mille (max 100 pers)
To 29 april: Världens bästa djurskydd - myten om Sverige granskas - Cecilia Mille (max 100 pers)
To 6 maj: efter önskemål (max 30 pers)
To 20 maj: Islam som grund för djurrätt - Max Dahlstrand (max 100 pers)
To 27 maj: efter önskemål (max 30 pers)

Föreläsningarna är gratis men till de gånger med max 30 pers kan det vara bra att föranmäla sig, det kan man antingen göra via vår facebookgrupp "Vi som vill ha info om Djurens Rätts föreläsningsserie" eller mejla till davidstenholtz@gmail.com.

ÅRSMÖTE OCH VAL AV NY STYRELSE

Den 20:e februari höll Stockholmsavdelningen sitt årsmöte för verksamhetsåret 2010-2011. Två motioner från medlemmar behandlades, Stockholmsavdelningen ställde sig bakom båda och de skickas vidare till riksårskonferensen. Det valdes också en ny styrelse. De som valdes var

Tove Kvamme (valdes på ett år)
Linnea Eriksson (valdes på ett år)
Elisabeth Ille Westerlund (valdes på ett år)
Alvin Lindstam (valdes på ett år)
Boel Noro (valdes på två år)
David Stenholtz (valdes på två år)
Lisa Andersson (valdes på två år)

Så den nya styrelsen blir allt som allt:
Stella Nordqvist, ordförande
Boel Noro, vice ordförande
Daniel Dunér,sekreterare
Alvin Lindstam, kassör
Tove Kvamme
Linnea Eriksson
Elisabeth Ille Westerlund
David Stenholtz
Lisa Andersson